Kalenic kafana, min kvarterskrog, håller ställningarna, sommar som vinter. Hoppas, hoppas de aldrig får för sig att modernisera, europeisera eller ens renovera.
Såhär beskriver jag Kalenic i min bok:
”Kalenić kafana
Den här gamla kafanan kom med mest för att den är min kvarterskrog och för att den är helt otrendig och enkel. Nej-till-Nato-Majda och jag pratade om vänsterrörelsen i Serbien här. Den ligger mitt i Vračar, i rondellen vid Kalenić marknad, i ett område som det byggs nya flashiga lägenhetshus i och nu har monopol-Mišković öppnat ytterligare en lokal i sin kaffekedja Costa Coffee alldeles intill, kaffe latte och brownies och take away. På Kalenić serveras bara turkiskt kaffe och rejäl serbisk husmanskost. Det är så klassiskt så menyer är i princip överflödiga, man bara vet att det är standardutbudet på kafanas. Det betyder massor av kött, grillat och kokat och rostat och stekt, årstidens grönsaker, och att vegetarianer ses som något suspekt. Jag älskar den mustiga grytan Mućkalica, på fläsk eller nöt eller kyckling, med lök och paprika i god sky. Köttet serveras vanligtvis utan tjafsiga tillbehör, och så beställer man en sallad till, förslagsvis klassikern Šopska, med tomat, gurka, lök och massa riven fårost ovanpå. Därinne är det vita, lite slitna och smutsiga dukar, och alla i servisen är 50 + och rör sig med stolt hållning i sina svarta västar över vita skjortor. Här sitter mest gubbarna från kvarteret och dricker öl och rakija på dagarna, men på kvällarna är det blandat, de unga Belgradkvinnorna har som tur är intagit kafanorna, och många föredrar de genuina inrättningarna framför de nya flashiga. Skönt med Kalenić kafana är att där inte spelas någon musik, levande, eller annan. Det bara röks och dricks och äts.”
Kommentera